Den vita Kränkuburken är till exempel från tidigt 1990-tal, Guteblandningen var en av mina första favoriter, och så väl burken som teet påminner mig om min första pojkvän, min tekopp av en gotlandskeramiker som vi fick tokleta efter när vi skulle hem (keramikern alltså, jag hade sett den i något fönster och kunde inte hitta tillbaka) och gymnasieåren. Tesorten djungelte kommer för alltid att vara förknippade med min (rättare sagt min dåvarande pojkväns) första lägenhet, den som låg på samma gata som jag nu bor. Kränkus Kotteblandning och även deras Munkte är min första medelstidsvecka, tältläger, frysa i gigantiskt tält och det var den veckan jag träffade min man! Den för tillfället oöppnade förpackningen med yogite väcker minnen från 25årsåldern när jag på doktors inrådan var tvungen att sluta dricka svart te, på den tiden fanns det ett enda kafe i stan som hade örtteer och grönt te, många timmar på Waynes blev det (det var på den tiden det låg i knausthuset, för er sundsvallsbor). Den grönmönstrade burken som syns på bilden nedan stod i gammelmormors kök, det känns lika bra varje gång den kommer till användning för det vet jag att hon hade tyckt om!
Jodå, jag dricker påste också... Stället fick jag av min mamma för ett antal år sedan, då tänkte jag mest att hon va helt ute och cyklade med den presenten, den kändes bara sååå fel, men numera gillar jag den mycket. Och den är dessutom väldigt praktisk där den står i ett annars svåranvänt hörn av köksbänken. Honungen? Den kommer från en kompis inom medeltidandet som är biodlare, från Njurunda, där jag själv är uppväxt. Och som den organisatör jag är så har jag naturligtvis märkt upp nästan alla brukar med vad de innehåller, hur skulle jag annars ha koll på vilken sort som behöver fyllas på?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar